Han sa att de skulle konferera nu på morgonen och sedan ta ett beslut. Han lovade att återkomma till mig, förmodligen före lunch.
Det hann gå till efter lunch. Jag försökte hålla mig lugn men hela tiden kände jag av de där fjärilarna i magen. När så telefonen slutligen ringde höll jag andan och Jaaa! de hade beslutat sig för att erbjuda mig tjänsten. (Jag skulle dessutom få högre lön än jag har nu. Även om det inte var ett absolut krav för mig - jag vet, jag är världens sämsta löneförhandlare - så blev det en bekräftelse på att de tror på mig.)
Även om jag är glad för att jag fått jobbet, så är jag minst lika glad - om inte gladare - för att jag faktiskt har vågat. Hurra för mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar