Pojkarna kom till mig igår. Första gången sedan resan till Göteborg strax efter midsommar. Ja, de har ju ätit hos mig några gånger, men nu ska de bo hos mig en vecka. De har inte bott hos mig sedan strax före sommarlovet.
Det känns ovant, och lite pirrigt. Tänk vad snabbt man hinna lägga sig till med egna vanor. Samtidigt som jag försöker att inte bete mig "annorlunda" så känner jag att jag är lite spänd.
Jag inser att jag måste börja kliva upp tidigare på morgnarna. Jag är inte van att behöva dela toalett med två andra, jag är inte van att behöva passa upp någon annan än mig själv. Så snabbt har jag hunnit bli en fullblodsegoist.
Det är bara att vänja sig av med det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar