De senasta veckorna har jag hamnat i en riktig känslomässig vågdal. Jag har känt mig ensam. Det har resulterat i att jag har saknat fd Mannen, jag har saknat familjegemenskapen och det liv man kan ha när man lever två vuxna tillsammans och jag har saknat det som varit bra.
En del handlar om att jag är fysiskt och känslomässigt utsliten, jag har inga reserver att ta av, vilket gör att jag längtar efter ett mjukt ställe att landa på. Men här gäller det att hålla huvudet kallt, ta en sak i taget och rätt sak först. Jag måste hitta lugn och jag måste hitta något som fyller mig med energi. Jag börjar där så får jag se vad som händer sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar