Min goda vän Q har besökt mig under torsdag till måndag. Det var ett intensivt besök, kanske mest intensivt för henne faktiskt.
Vi hade en trevlig after work hemma hos min kollega B som resulterade i att jag fick köra buss hela natten mellan fredag och lördag. Trist som f-n. Jag blir så trött när det blir så där och varje gång lovar jag mig själv att jag ska sköta om mig själv bättre: äta bättre, sova bättre och inte dricka alkohol - i alla fall inte så mycket alkohol - även om jag redan nu är ganska måttlig alkoholkonsument så tänker jag att det skulle kunna vara ännu mindre eller ännu mer sällan. Vid såna här gånger händer det till och med att jag funderar på att bli absolutist ... eller söka mig till andra droger och berusningsmedel.
Lördagen blev av förklarliga skäl S-E-G. Q fick köpa Losec Mups till mig för att jag över huvud taget skulle klara av att resa mig. I samma apotekspåse hittade jag ett stort paket kondomer, blandade sorter. Hon hade haft hjälp av J när hon skulle välja. Det är så skönt när vänner bryr sig om mig. Tyvärr tror jag inte de förstår hur illa det är ställt på sexfronten. Förresten, finns det något bäst före datum på kondomer?
Söndagen var ingen bra upplevelse för Q. Det hektiska liv och de signaler som hennes kropp signalerat, men som hon ignorerat, slog till med full kraft. Jag är ledsen över att jag inte har förstått hur illa det är ställt. En människa som lider av duktig-flicka-syndromet är bra på att dölja det onda, både för sig själv och för andra. Jag vet att hon kommer att fixa det här, frågan är bara om det måste bli ännu sämre innan det blir bättre, eller om hon förstår att hon måste ta tag i det hela här och nu. För en människa som är van att prestera, vara duktig och hela tiden göra sitt yttersta kan den största utmaningen vara att faktiskt tillåta sig att bara göra, eller att bara vara - ingen värdering, ingen jämförelse och inga krav.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar