Två gånger den här veckan har jag blivit väldigt irriterad på min mamma. Orsaken är att jag tycker att hon gör livet så väldigt mycket krångligare än det behöver vara för oss runt omkring henne i och med att hon inte kan vara tydlig med vad hon vill. Det hade räckt om hon hade kunnat svara ett enkelt ja eller nej på frågor men den som har träffat min mamma vet att det är nästintill omöjligt uppgift för henne. Min mamma är snäll men min mamma har samtidigt en önskan om att vara alla till lags och jag tror att det är det som är pudelns kärna. Hon klarar inte av att säga att hon inte vill göra en sak i rädsla över att vi ska bli arga på henne och tycka att, gudförbjude, hon är en dålig mamma. När hon någon gång inte vill göra en sak men inte klarar av att säga nej slutar det hela i ändlösa diskussioner om hur man skulle kunna lösa saken på annat sätt eller också svarar hon ja i ett första skede för att sedan när hon har tänkt efter och inser att hon egentligen vill säga nej hamnar i ändlösa diskussioner om hur man kan lösa det hela på annat sätt. Nej, om jag fick önska mig något åt min mamma så vore det mod att vara mer tydligt med vem hon är och vad hon tycker.
Hm, hur tydlig är jag med vad jag tycker ? Är behagningsjukan något som går i arv?
